Vårkonferens 2018

Den 16 – 17 maj på Garnisonen i Stockholm

Start > Konferens > Vårkonferens 2018

En tvådagars konferens i Garnisonen Stockholm, där dag två var i samarbete med CVA på Chalmers.

Dagordningen var ..

  • 16 maj | Förmiddagen handlade om ’Nära vård – från hemmet till sjukhuset’, under eftermiddagen höll föreningen årsmöte.
  • 17 maj | Fokus låg på Vårdlokaler utanför Europa och i utvecklingsländer.

referat från konferensen

16 maj

Föreningens ordförande Marie Larsson öppnade Forum Vårdbyggnads Vårkonferens 2018 och hälsade alla välkomna, speciellt förstagångsbesökare.

Marie presenterade konferensens moderator Gabriella Ahlström.

Sedan gav Anna Montgomery en kort exposé över Garnisonen där konferensen hölls och berättade om arkitekt Tage Herzell och historien om byggnaden.

 

Gabriella presenterade konferensens två teman, Nära vård – från hemmet till sjukhuset och Vårdlokaler utanför Europa och i utvecklingsländer

Sedan tog dagens förste talare, Göran Stiernstedt över mikrofonen och berättade om den statliga utredning ’Om sjukvårdssystemet – en framtidsbild för Sverige’, som han gör. Sjukvården i dag besväras i dag av de många stuprör som finns i beslutsvägarna och det, ibland, långa avståndet mellan sjukvårdsfastigheter och vården.

Under lång tid har det varit låg investeringstakt inom sjukvården i Sverige. Nu investeras det kraftfullt, men vi bygger gammeldags strukturer för en framtida sjukvård.

-Blir du sjuk, var glad att du bor i Sverige. Vi har bland den bästa sjukvården i världen. Med detta i minne kan man undra över den dåliga ratingen som svenskarna ger sjukvården. Möjligen upplevs patientcentreringen som för låg och att detta drar ner betygen. För framtiden, satsa på den nära vården.

Närhet, relationell, tillgänglig och geografisk närhet.

En stor uppgift för sjukhusen att stödja primärvården på grund av en ändrad åldersstruktur (dubbelt så många 80+ om 10 år) och en ökad multisjukdomsbild.

Mål. – Att skapa hälsa. Vi har för närvarande tappat det målet och fokuserar på sjukvårdsproduktion. Vidare är utsatta områden problematiska för tillgängligheten till sjukvård. Vi har generellt problem med effektiviteten. Största effektivitetsförbättring finns inom komplexa sjukdomsbilder.

Vårdstruktur 2030

  • mer ”glesbyggdsvård” i storstäderna
  • närmottagning med högeffektivt arbetssätt
  • samlokalisering och samverkan lokalt mellan olika närliggande statliga, landstings och kommunala verksamheter.

Från ordning och reda till styrning för en mer jämlik vård.

Nästa talare var Gerhard Johansson och Sara Ekström från Skaraborgs sjukhus. De talade om erfarenheterna från olika vårdformer, från slutenvård till hemsjukvård inom den psykiatriska vården. Psykiatrisk slutenvård finns i Falköping med plats för ca 70 patienter. Öppenvård finns på fyra av regionens sjukhus. Dessa kompletteras av mobila team, mellanvårds-team, och dagsjukvårdsenheter. samt DBT-team.

Man har goda erfarenheter av vården av psykiatriskt sjuka patienter utanför sjukhusen. Det ger bättre patientcentrering, bättre bedömningar, högre tillgänglighet, avlastar slutenvården, färre uteblivna patienter och smidig övergång mellan öppen- och sluten vård.

Tomas Molén, IT-strateg från Västerbottens läns landsting, berättade om distansvård.

Långa avstånd i glesbygden är ett tydligt motiv till distansvård. Metoderna som sådana kan också tillämpas i städer för att öka tillgängligheten.

Telemedicin = distansvård

Viktiga element i distanssjukvården är, multidisciplinära konferenser, behandling i och nära hemmet, distansmottagning och jourstöd, konsultationer, provtagning och egenmätning, nätverk och samarbeten.

Efter Thomas föredragning åt vi gemensam lunch på restaurang K-märkt.

Carola Magnusson-Boman, Nyréns Arkitektkontor, Stockholm, Käte Alrutz, Västerbottens läns landsting berättade om en inventering av befintliga telemedicinska lokaler i Västerbotten. Avsikten var att inventera och analysera vilka av de befintliga lokalerna som fungerade bra och vad som utgjorde grunden för och vad som var begränsande för goda lokaler. De konstaterade att mötet med patienten är grunden och att den består av; god upplevd kontakt, närvarokänsla och att kunna genomföra planerad vårdinsats.

Det fysiska rummet var en viktig förutsättning för att mötet skulle genomföras på ett fullgott sätt. Om upplevelsen av rummet konstaterades att; rummet begränsas av det kameran fångar, att deltagarnas personliga gestalten hamnar i fokus och att rummet uppstår när mötet genomförs.

En systematisk analys visade att; rummets lokalisering är viktigt och att mötet sker i ett virtuellt rum.

 

Anders Ullman, KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Anders berättade om erfarenheterna av telemetri/telemedicin vid vård av svårt sjuka i hemmet. En pilotstudie har genomförs, där patienters vårdplan fanns i en app som patienterna själva använde. Studien har utvärderats positivt. En ny studie planeras. Anders framhöll det positiva i att patienterna själva upplevde appen som positiv och att även äldre patienter inte hade svårigheter att använda appen.

Ungefär 85% av sjukvårdens resurser tas upp av multisjuka patienter och att de mellan 400 000 och 700 000 KOL patienterna var ofta multisjuka.

Anna Montgomery, White Arkitekter redogjorde sedan för en pågående utredning om hur behoven för framtids vårdinvesteringar måste ses över, både nationellt och i nordiskt perspektiv.

Sedan genomfördes en kortare paneldebatt där bland annat frågan om huruvida patientsekretessen riskerades i telemedicinsk vård och bristerna i informationsutbyte mellan bl.a. landstingen hindrar utvecklingen.

 

ÅRSMÖTE

Efter kaffepausen startade föreningens årsmöte där vide ordförande Helena Renström öppnade mötet. Efter sedvanliga förhandlingar valdes omvaldes styrelsen och avgående Sonja Ekström Boström avtackades med blommor och som ersättare valdes Lena Lundberg (3:e från höger), Uppsala.

 

 

Efter årsmötet samlades konferensdeltagarna för gemensam middag på restaurang K-märkt.

 

 

 

 

 

17 maj

Marie Larsson och Peter Fröst, professor, presenterade konferensens andra dag, gemensamt arrangerad av Forum vårdbyggnad och Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers. Temat var Svenskt vårdbyggande utanför Europa och i utvecklingsländer . De inledde med att konstatera att sunt förnuft är bra men evidens behövs och att inte uppfinna hjulet varje gång utan att sprida goda exempel.

Peter Fröst och Sofia Park, Chalmers Centrum för Vårdens Arkitektur. De sade i en nulägesrapport att flera av PTS rapporter nu är uppdaterade.

I höst kommer en EHPN-konferens att hållas i Göteborg. den 16 oktober organiseras en temadag om lokaler för psykiatri.

Sofia talade om PTS nya konceptprogram för lokaler för psykiatri. Lämpliga lokaler för psykiatrin är lika viktiga som medicinsk utrustning för övrig sjukvård.

Cecilia Pettersson, Chalmers Centrum för Vårdens Arkitektur . Cecilia talade om projektet Boende som arena för vård och omsorg. Hon ställde frågan, vad händer när vården flyttar hem till patienten. Det finns ett bedömningsinstrument som kallas Housing Enabler, där man kan mäta om bostaden passar för den boende.

 

 

Moses Mkony, Ardhi University, Dar es Salaram, Tanzania . Mosed deltog med en föreläsning inspelad på video. I Tanzania förekommer dåliga miljömässiga förutsättningar för vård. Garage där patienter väntar på läkarbesök. Utmaningen är att kombinera den moderna evidensbaserade sjukvården med den Tanzaniska arkitekturen och den lokala sociala miljön.

Det har visats att svårigheter finns i anpassningen av den traditionella sjukvården som bedrivs i hyddor och den västerländska sjukvården. Övergången från healing till modern medicin. Sjukdom i Tanzania är en familjeangelägenhet, inte en individuell angelägenhet.

Özlem Özden, Business Sweden, berättade om hur business Sweden stödjer utbyggnaden av modern sjukvård i Turkiet. Stora möjligheter finns för svenska företag att investera i Turkisk sjukvård och få långa hyresavtal med staten.

Den 6 oktober arrangerar Business Sweden en workshop med detta tema.

Utvecklingen är att små sjukhus stängs och stora centraliserade sjukhus byggs.

 

Anna Riby och Shampa Bari, Swecare. De talade om framtidens vårdbyggnad och ställde frågan finns den?

Tillgängligeten är ett problem som finns i hela världen. Hur kan man bygga om befintliga sjukhus, vad behövs? Hur ser finansiering ut? Vilken standard skall erbjudas?

Man måste se till mer än bara sjukhusbyggnaden. Lösningar måste finnas förbostäder för vårdpersonal, bostäder för patienter och anhöriga, helhetslösningar, smart medical cities.

Sana Rabia, Arkitekter utan gränser (ASF). Hon talade om arbetet med en mer rättvis och hållbar värld samt om fokus på utbildning och lokala projekt.

Arkitekter utan gränser medverkar i projekt i bl.a. Tanzania, Kenya, Uganda, Indien och Palestina. Projekten genomförs i samverkan med en lokal partner. Arkitekter utan gränser bidrar i första hand med professionellt stöd från arkitekter och planerare.

Projektet Healthy Hospital syftar till att förbättra vårdmiljöer i Tanzania så att de inte orsakar eller förvärrar sjukdomar eller skador. Detta görs dels genom att jobba med att skapa en mer hållbar vatten- och elförsörjning och dels genom att stötta sjukhusen med att utveckla den byggda miljön.

Jan Byfors, vice ordförande i EWB-SWE, Ingenjörer utan gränser talade om hur föreningen bygger helt på volontär arbete. De har nu 1200 medlemmar med en jämn könsfördelning.

Föreningen deltar i internationella projekt för sprida kunskap om och stärka lokal infrastruktur. För att stödja unga medlemmar som vill bidra anordnades ett hackarton med idéarbete om hur lösa humanitära och sociala problem. Man har vidare startat ”enigneer to engineer” för att underlätta integrationen av nyanlända ingenjörer.

 

Per-Erik Eriksson, Läkare utan gränser arbetar med akuta insatser i konflikt, till mest behövande. De bedriver för närvarande 470 projekt i 71 länder. Det finns 3000 internationella fältarbetare och 31 000 lokalt anställda runt om i världen. de gör insatser efter naturkatastrofer, i väpnade konflikter, med flyktingar och med människor utestängda från sjukvård. Satsningar görs på att minska undernäring, begränsa epidemier, minska infektionssjukdomar förutom akutmedicin i krig och vid naturkatastrofer.

Runt om i världen bygger Läkare utan gränser lokala vårdlokaler, ofta av typen fältsjukhus eller andra enklare strukturer med uthållig teknisk infrastruktur där landet själva står utan.

Sven-Olof Nyman, Region Halland talade om det regionala initiativet att sända övertaliga medicintekniska produkter som bistånd. Det låter enkelt och nyttigt, med det är en omfattande procedur innan ett överlämnande kan ske. Utrustningen måste dokumenteras, mottagare ordnas och hanteringen av mottagen utrustning måste säkras.

 

 

Sandra Dawood, Emelie Joelsson och Annika Danielsson Healthy Hospital project group, Liljewall Arkitekter talade om Kolandoto Healthy Hospital i Tanzania. Aktsamhet krävs då utvecklingen ger att i vissa lägen kan det uppfattas som att tidigare kolonialism numera återfinns som bistånd. För att minska dessa risker har projektet drivits enligt tydliga principer där, ägande och beslutsfattande är lokalt, lokal arbetskraft nyttjas. Man arbetar med frågor om maktfördelning och ömsesidig kulturell förståelse.

Projektet har bestått av flera olika delar, fysisk planering, byggnadsplan, vatten och sanitet, elektricitet förutom själva sjukhuset.

Vad gick fel? Felaktig regional medicinsk planering och möjligen har man byggt ett biståndsberoende.

Vad gick bra? Minskad morbiditet och mortalitet.

Cristiana Caira och Agnes Orstadius, White Arkitekter berättar om Panzisjukhuset. En aktiv väpnad konflikt har lett till att den planerade mödravården har prioriterats ner till förmån för omhändertagande av krigets våldtäktsoffer. Ursprungligen planerat för 110 patienter, nu vårdas 450 patienter.

Brister finns i de tekniska systemen och brister fanns i ursprunglig inventering av brister och förutsättningar.

När blir det bästa, det godas fiende?

Anders Nordström, Ambassadör for Global Health, Utrikesdepartementet talade slutligen om Svenska statens policys inom hälso och sjukvårdsbistånd. Hur skapar vi möjligheter till ett friskare liv?. Sveriges policys bygger på FNs mål om sustainable development. 17 mål som förändrar vår värld.

Mål 3. Säkra Hälsosamma liv och stöd välmående för alla åldrar. Från överlevnad till hälsosamma liv.

 

PANELDISKUSSION

Konferensens föreläsare samlades efter Anders föreläsning till en kort avslutande diskussion, ledd av moderator.

Marie Larsson tackade för givande föreläsningar och engagerade deltagare.

Vi ses i höst.

Nyhetsbrev

Steg 1 av 3

Copyright © 2024 – Forum Vårdbyggnad | Om webbplatsenIntegritetspolicyKakor | Skapad med av Din Position